En mycket bra bokbloggsdag!

(Det kanske, men bara kanske, blir lite mycket bilder i det här inlägget, men det får ni leva med!)

Helgen blev inte riktigt som planerat tyvärr. Vi fick helt enkelt inte ihop logistiken så att tävlingen blev av. Jag kunde förvisso åka tåg till och från Norrköping, men hade inte tagit mig till själva tävlingen ändå så vi struntade i det helt istället! På’t igen till våren. Så istället satte jag mig ”bara” på tåget och åkte upp för boksigneringen!

Jobbade några timmar på förmiddagen, men slutade kl 12 så jag hann hem för att gå en promenad med hundarna och äta lite lunch innan jag tog tåget upp till Linköping. Planen var att för det första köpa en KAFFE! Jag vet inte vad det är, men pressbyrån i Linköping har så galet gott kaffe, så jag längtade innan jag ens hade åkt hemifrån… Sen tänkte jag mig att när jag fått min kaffe så skulle jag söka upp bokhandeln, jag hade ju ingen aning om var den var, och sen geocacha lite innan jag gick in. Jag tänkte mig att det säkert skulle vara kö, och om jag då hamnade ganska långt bak så kunde man kanske snika till sig en bild eller två till bloggen. Det hade inte känts helt ok om jag haft en skitlång kö bakom mig, kände jag.

Kom till Linköping strax före fyra, och det visade sig vara 700 meter till bokhandeln, så man kan ju säga att jag var i god tid till signeringen som började kl fem… Spillde kaffe på halva mig så jag satte mig ner tvärs över gatan från bokhandeln och drack upp, medan jag funderade på vad jag skulle hitta på.

Under tiden jag satt där så hittade jag för det första en skylt som gav mig lite klåda…

Och för det andra kunde jag konstatera att det inte direkt var någon RUSNING in i bokhandeln… Jag var i och för sig hemskt tidig så jag tänkte att folk trillar väl in i lite mer lagom tid, dom jobbar väl kanske… Strax före fem kommer en bil som transporterade författarna, Sofie Sarenbrant och Susanne Boll, och jag blev lite fnissig när jag satt där på andra sidan gatan och studerade dom i äkta stalkerstyle. Mannen som hade kört dom dit försökte liksom fösa in dom genom dörrarna flera gånger, men dom ville ju för guds skull ha bilder till diverse sociala medier (Gissar jag…) så dom stod och fotade lite, och till sist gav han helt enkelt upp och gick och la pengar i parkeringsautomaten istället! *Fnissar* Det är lite skoj att studera människor som inte vet om att man är tokig studerar dom.

Några minuter i fem var det fortfarande ingen rusning till bokhandeln, så jag gick och kastade min kaffemugg och sen gick jag in. Sofies böcker har jag ju redan läst så dom hade jag med mig, men jag gick och köpte Susannes bok så att jag skulle kunna få den signerad också. Blev sedan hänvisad en bit in i butiken där man ställt upp stolar och grejer, så jag satte mig där. Man kan säga att jag var först.

Vi kan väl nöja oss med att säga att Linköpingsborna måste vara defekta, för det var inte jättetrångt i bokhandeln ikväll. Det slutade med att vi flyttade hela eventet lite längre fram i butiken och stod där och snickesnackade lite istället. Jag BEGRIPER inte! Jag vet inte om jag är lite smågalen som tycker att det är helt normalt att åka tåg två timmar enkel väg för en signering? Eller är det min norrländska själ som inte tycker att det är så himla långt? Eller om jag helt enkelt är osedvanligt nördig som tycker att det är något att PRIORITERA när det kommer roliga författare inom en överkomlig distans? Ja jag vet inte, men jag ska ju inte klaga, för MIN del blev det ju en toppenkväll när jag fick mingla ostört med två trevliga författare, men jag gissar att det hade varit roligare för dom om det kommit mer folk 😉

Jag är ju dessutom inte så himla lättpratad… Dels på grund av min norrländska själ, man pratar ju inte i onödan direkt, men också för att jag liksom inte har så många FRÅGOR! En av snubbarna som jobbade i bokhandeln skulle vara hjälpsam och starta upp samtalet, så han kommer fram och ”teaterviskar” lite att ”Du kan du fråga henne (Sofie) om hon har en femte bok på gång!” Ja, jo… Det kunde jag ju, men jag VET ju redan att hon har det!

Eftersom jag pluggar som jag gör så tillbringar jag ju väldigt mycket tid framför datorn, vilket i sin tur gör det väldigt lätt att istället för att plugga sitta på diverse sociala medier, och om man då är boknörd och följer sina favoriter ÖVERALLT, då är det inte jättemycket man INTE har koll på… Det handlar ju inte om att man inte är intresserad, utan tvärt om att man är FÖR intresserad. Nu blev det istället så att vi pratade en del om löpträning, vilket också var skoj!

Och så fick man ju passa på att ta den där bilden också då… 😉 Jag vet inte varför jag ser så sur ut, jag är faktiskt hur nöjd som helst! Två mycket trevliga kvinnor.

Dom hade verkligen tagit det säkra före det osäkra och skyltat ordentligt! Eller ”Vissa vill ju synas lite mer än andra” 😉

Fick dessutom med mig två lypsyl hem, himla bra med reklamgrejer! Speciellt om man råkar vara beroende av lypsyl…

När mitt privata mingel signeringen var över traskade jag tillbaka till tåget och åkte två timmar hemåt igen. Inga konstigheter! Supertrevlig kväll, supertrevliga kvinnor! Tack!

När jag kom hem hade jag brevlådan full (ja, den är ju ganska liten…) med böcker! Recensionsexemplar av Lyckliga gatan och Analfabeten som kunde räkna. Himla bra bokbloggsdag idag!

Nu vet jag en bokbloggare som är TOKTRÖTT och ska falla ner i sängen. Go’natt! (Och glöm för guds skull inte att gå till bokmässan i Linköping i morgon, om ni är i närheten!)

Me and my best friend, hon Sofie ni vet?

Sofie Sarenbrant signerar böcker i Linköping på Fredag och jag försöker ta mig dit för att få halva bokhyllan signerad.

Det är en smula avancerat dock… Jag och kompisen ska tävla, om allt klaffar, på Söndag i Finspång. Orkar inte gå in på alla detaljer, men trust me, det är SJUKT avancerat och rörigt… Kontentan är iaf att om det ens ska vara LITE genomförbart så ska jag ta tåg upp från Västervik, med tre hundar.

Inväntar fortfarande besked från min galet snälla vän som bor i Norrköping om huruvida hon kan tänka sig att möta mig i Linköping och förvara hundarna i sin bil en stund (och sedan husera oss alla över natten dessutom…) medan jag får mina böcker signerade… Tydligen är det så att hundar inte är välkomna på boksignering?!

Twittrade om saken:

Såatte… Oavsett om inget annat klaffar med helgen så kommer jag ju åka upp till Linköping med mina böcker, den saken är ju säker. Hade det inte varit för tävlingen så hade det ju varit en aning smidigare att bara åka upp och sen hem igen, men jag orkar inte göra den resan TVÅ gånger samma helg, inte ens för min bästis 😉

Vill ni läsa början av den här bästis-historien (det är ett hyfsat internt skämt, men det skulle jag ju aaaaaldrig erkänna, klart vi är bästisar!) så kan ni söka i arkiven. Gissar att alla inlägg är taggade med Sofie Sarenbrant så det är bara att klicketiklicka lite här till höger.

Vila i frid, Sofie Sarenbrant

vila-i-fridVila i frid utspelar sig på Yasuragi Hasseludden där en svensk, känd skådespelerska hittas medvetslös i ett av baden. Polisen tycks först dra slutsatsen att det är ett självmordsförsök men för varje dag som går tycks det dyka upp fler dödsfall och märkliga omständigheter och polisen inser till sist att man jagar en seriemördare.

Jag blev minst sagt förvånad när jag började läsa den här boken och insåg att det INTE var en fortsättning på de tidigare två böckerna. Inte för att jag riktigt vet hur jag tänkte då, eftersom historien om Agnes och de övriga karaktärerna helt uppenbart tog slut i bok nummer två! Man ska aldrig anta…

I Vila i frid fick jag stifta bekantskap med helt nya karaktärer istället, och bekantskapen är inte alls oangenäm!

Det den här boken tyvärr saknar är en pulshöjare. Jag tycker att det helt saknas ett inslag som gör boken SPÄNNANDE att läsa, och det är mycket beklagligt för bortsett från det så är det en fantastisk bok. Det finns åtminstone två tillfällen när det finns POTENTIAL i boken för att den ska kunna bli riktigt gastkramande spännande, men det faller liksom platt och handlingen går vidare utan att man hinner bli riktigt nervös över hur det egentligen ska sluta.

Bortsett från det så tycker jag att handlingen är intressant. Författaren är precis som vanligt duktig på att göra målande beskrivningar av karaktärer och miljöer, och handlingen är intressant att följa. Slutet är inte den där riktiga käftsmällen som jag brukar efterfråga, men det är inte helt uppenbart och man börjar inte ANA slutet förrän i de sista kapitlen av boken.

Trots den beklagliga avsaknaden av pulshöjare är den här boken helt klart läsvärd, och jag hoppas att det med tiden kommer fler böcker med samma karaktärer.

Istället för dig, Sofie Sarenbrant

i_stallet_for_dig-sarenbrant_sofie-17043813-frntlIstället för dig tar vid 16 år efter att Agnes blev bortrövad och tvingades föda sitt barn inlåst i en källare. Man har inte kunnat hitta pojken som stals från henne,och det verkar som om alla utom Agnes har gett upp hoppet om att hitta det försvunna barnet.

Agnes dotter Nicole tar dock upp sökandet efter sanningen om vad som egentligen hände för 16 år sedan, och hon tar hjälp av den numera pensionerade journalisten Göran Rosenlund.

Privat är Agnes och Tobbes liv minst sagt rörigt, och det blir inte bättre när Nicole försvinner vid ett besök i Brantevik, och Tobbe inte är närvarande för att stötta sin familj.

Istället för dig är inte lika spännande som vecka 36, men den är BRA. Handlingen är intressant och boken är skriven så att det är svårt att lägga ifrån sig den. Man engageras i karaktärernas liv, man blir förbannad över hänsynslösa och självupptagna karaktärer och man imponeras över modet och styrkan hos andra. Slutet på boken är minst sagt oväntat, och jag har svårt för att bestämma mig för om det känns snöpligt eller om jag blir lite lättad över upplösningen.

Är man ute efter att läsa en bok som gör att man nästan inte kan andas för att det är så spännande så får man läsa något annat. Istället för dig är mer ”mysigt spännande”, men en väldigt bra och läsvärd bok!

Vecka 36, Sofie Sarenbrant

VECKA 36_DOK_REVVecka 36 kom hem i brevlådan efter att jag vunnit den i en tävling på Facebook, och det är jag väldigt glad för, eftersom chansen att jag skulle ha läst den annars är minimal. Dels är författaren ganska anonym. Utan twitter hade jag nog aldrig hört talas om henne, vilket bara gör mig ännu gladare att twitter finns! Dessutom skulle jag troligen, om jag aldrig hört talas om boken, ta en titt på omslaget och tänka att det inte alls är vad jag är sugen på. Det ser nämligen ut som en sockersöt bok, och inte mord och blod! Det hade varit ett misstag, för den här boken är värd att läsa.

Vecka 36 handlar om vännerna Tobbe, Agnes, Johanna och Eric, samt Tobbes och Agnes dotter Nicole. De har firat en del av semestern tillsammans i Brantevik, men stämningen är spänd och vännerna beslutar sig för att försöka avsluta semestern på ett lättsamt vis, med karaoke på den lokala hamnkrogen. Försöket misslyckas dock och höggravida Agnes går hem tidigare än de andra vännerna, som strax följer efter och går till sängs.

På morgonen upptäcker man att Agnes aldrig kom hem,och jakten för att hitta henne sätter fart. Efter några dagar hittar man en död, före detta gravid kvinna, i vattnet, och man befarar att Agnes blivit mördad.

Det är absolut inget fel på handlingen i den här boken, möjligen med undantaget att den slutar med en cliffhanger! Handlingen är intressant, man vill veta mer, person och miljöbeskrivningar känns väldigt träffsäkra, och allt sånt där som man ska skriva 😉

Det enda jag kan känna lite såhär i efterhand är att slutet är lite för uppenbart. Man får en hint väldigt tidigt i boken, och trots att det läggs ut många alternativ till hur det skulle kunna sluta så vet man ändå att det inte kommer bli så. Jag hade gärna fått en sån där käftsmäll igen, när man TROR att man vet, och himlar lite med ögonen, och så slutar det helt annorlunda. Käftsmällen uteblir, tyvärr, men det är nog det enda jag skulle kunna klaga på med den här boken. Det,och det faktum att boken slutar med en cliffhanger då. Men det ”problemet” är ju snabbt åtgärdat genom att man läser nästa bok, ”Istället för dig”, vilket är precis vad jag planerar att göra! (Vad är oddsen för att jag kan vinna den också? Ganska slim va?)

Läs!