Porto francos väktare, Ann Rosman

rosman-ann-porto-francos-vaktarePorto Francos Väktare handlar återigen om polisen Karin Adler och hennes kollegor vid Göteborgspolisen. Man hittar en kropp begravd i en mosse och Karin och hennes team kallas ut för att reda ut vem det är och hur denne någon har hamnat i mossen. Parallellt med det får man, återigen, en inblick i den historiska aspekten av berättelsen, man får läsa berättelsen bakom kroppen i mossen ur perspektivet från en karaktär som levde under den tid så historien tar sin början.

Det finns egentligen ingen anledning för mig att skriva en recension om den här boken. EGENTLIGEN kan ni lika gärna bara läsa tidigare recensioner av böcker från samma författare, för om jag skulle skriva en recension om den här boken skulle det stå i princip samma sak.

Det som skiljer den här boken från dom tidigare är två (tre) saker: För det första (och tredje) finns det ingen riktig mordgåta i nutid,och det kan jag sakna. I och med det så uteblir det där spännande och oväntade slutet som jag älskar OCH saknar. För det andra så får den historiska aspekten väldigt mycket utrymme i den här boken. Jag upplever att en betydligt större del än tidigare handlar om vad som hände DÅ, och nuet blir inte så relevant. Jag gillar det, men samtidigt så saknar jag som sagt en nutida mordgåta i berättelsen.

Det finns ingen som helst anledning till att INTE läsa Ann Rosman om man älskar deckare. Jag kommer ha svårt att tåla mig till nästa bok är färdigskriven.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.