Bengångarna, Johan Theorin

bengangarna”Karls stölder hade drygat ut lönen från jobbet på gruppboendet länge nu. Han tog inga risker. Allt han stal mellanlandade hos den mest förvirrade åldringen. Inte förrän föreståndaren var på semester brukade han plocka hem dyrbarheterna. Karl tänkte inte bli ertappad!
Just nu fanns alltihop hos Asta, nedstoppat i en vit kofta. Det var bara ett litet problem: Asta hade koftan på sig. Och nu låg hon nedgrävd i sin kista på kyrkogården …”

Theorin lyckas förmedla känslan av att vakna instängd under jord på ett väldigt obehagligt vis med den här novellen, som såklart även har ett övernaturligt inslag. Känslan av att falla, och inte veta var man kommer landa. Känslan av att befinna sig instängd under jord i ett begränsat utrymme… Jag kommer sova lite sämre inatt.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.