Samlingsinlägg, Mons Kallentoft

midvinterblodNu blir det ett samlingsinlägg för alla böcker som Mons Kallentoft skrivit hittills om Malin Fors och hennes kollegor, annars är risken att det blir fem blogginlägg som är nästan identiska…

Böckerna Midvinterblod, Sommardöden, Höstoffer, Vårlik och Den femte årstiden handlar om polisen Malin Fors och hennes kollegor som arbetar vid polisen i Linköping.

Malin har ett struligt privatliv som hon försöker hålla flytande samtidigt som hon är mitt uppe i krävande mordutredningar.

Jag är lite ambivalent när det gäller den här bokserien. Böckerna är skrivna på ett sätt som jag inte riktigt gillar, bland annat så tycker jag att det är rent tramsigt att böckernas mordoffer fortfarande har ett medvetande och liksom flyter runt och snickesnackar med Malin… Just den biten tycker jag är oerhört tramsig och svår att stå ut med.

När det gäller huvudkaraktären Malin Fors är jag också ambivalent. Jag gillar att hon är en tuff brud och inget våp. (Det vore i och för sig lite märkligt med en mesig huvudkaraktär i en deckare…) Malin får mycket skit, speciellt i privatlivet, men hon lyckas ändå, mer eller mindre och med några undantag, hålla huvudet över ytan och inte gräva ner sig fullständigt.

Samtidigt kan jag tänka ibland att hon får skärpa till sig och tänka på andra människor mellan varven. Malin är en smula pubertal i sina reaktioner ibland, speciellt när det kommer till hennes dotter och hennes val i livet. Jag kan inte bestämma mig för om jag gillar det faktum att den här huvudkaraktären är en komplett katastrof i sitt privatliv, eller om jag irriterar mig på det.

Det finns mycket att irritera sig på i böckerna om Malin Fors. Det som trots allt gör att man fortsätter läsa är det faktum att handlingen är rent ut sagt SKITBRA. Det gör inget att liken tramsar runt och filosoferar, det gör ingenting att man mellan varven vill slå huvudkaraktären på käften för att hon är dum i huvudet. Handlingen i böckerna är så pass bra att man ändå vill fortsätta läsa i boken, och så pass bra att man utan större eftertanke plockar upp nästa bok och läser även den.

Trots att jag irriterat mig på saker i böckerna har jag betat av alla fem som finns hittills på löpande band. Jag har inte forskat i om det är planerat fler böcker i serien, men jag hoppas det!

Det här är böcker som engagerar, på ett eller annat vis. Helt klart läsvärda.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.